Öster om väg 255 breder det 1,3 kvadratmil stora vildmarksartade skogsområdet ut sig. Området har sitt namn efter torpet Lunsen, beläget ungefär mitt i området. Torpet hörde på 1800-talet till Berga by i Danmarks socken. Jan Persson från Danmarksby var den siste torparen som fram till 1880 brukade litet jord, hade kor och höns här. Torpet revs 1881-82. Det nuvarande torpet byggdes i ursprunglig stil 1987 en bit från den gamla stengrunden och numera är Lunsentorpet i friluftslivets tjänst som fin rast- och övernattningsstuga.

Åtskilliga vandringsstigar går genom reservatet. På den välmarkerade Upplandsleden kan man vandra med start från Flottsund österut till Lunsentorpet, och därifrån mot Alsike eller mot Lagga.

Större delen av området är en högt belägen urbergsplatå, de högsta delarna över 60 m över havet. Platån är bevuxen med hällmarkstallskog med renlav, ljung, lingon och mjölon, i svackorna granskog med blåbär, björk, al och ask . Området är också rikt på våtmarker, kärr och mossar. Där finns al, skvattram, vattenklöver, ängsull och i delarna söderöver kan man se orkidéer, nästrot, knärot, jungfru Marie nycklar, spindelblomster.

Långa spänger har byggts på Upplandsleden ställen så att man kan vandra torrskodd över mossarna och de öppna kärren. Här kan man se älgar, rådjur, skogsharar, järpe, tjäder, sparvuggla, svartmes, tofsmes, korp, hackspettar, nötvecka, grå flugsnappare med mera om man är uppmärksam.

Norra Lunsen sköts och förvaltas av Uppsala kommun.